Klara, färdiga, gå
Den fantastiska elevgrupp jag hade äran att arbeta med förra läsåret behövde mycket stöd, bekräftelse, struktur och omsorg för att landa i skolarbetet. I början kändes kunskapsinhämtning långt bort, vi startade på en nivå där ett första steg var att få eleverna att tycka om att komma till skolan, känna trygghet i gruppen…
När vi kommit en bit blev det extra viktigt att motivera och tydliggöra arbetet för eleverna. Det var och är en grupp som känner trygghet i att veta vad som förväntas. Hur skulle jag få dem inse vikten av att bli målmedvetna?
Jag ställde upp eleverna på skolgården, peppade dem till att nu skulle det bli en springtävling! Alla jublade, taggade, hoppade och fokuserade. Spänningen låg i luften – vem ska vinna?!
Klara…. fääääääärdiga…… gååååååååååååååååååååååå!
Ungarna rusade… vilken fart! Plötsligt stannar några – tittar med stora ögon och flåsar i panik till mig ”Men ehy!!!!! Vart ska vi?!? Vart är målet!?! Vi måste börja om!!!”
Jag skrattade…. de förstod inte, de blev frustrerade. Jag samlade gruppen och förklarade… att utan mål blir det svårt att veta vart man ska. Jag beskrev hur deras iver motiverat och trissat varandra, hur de fick fokus och gjorde en kraftansträngning… Att detta bevisar att deras vilja och fokus finns men nu måste de rikta den rätt – mot mål! Målen finns också i klassrummet!
Så introducerade jag mål för eleverna och vi har skrattat ofta åt den dagen!
Nu har jag testat den även med mina årskurs ett och det blev en bra och naturlig ingång till samtal om mål och förväntningar.
