Alfons Åberg

Alfons Åberg, en personlig favorit. Gunilla Bergströms fantastiska böcker. I min bokhylla står väl använda Alfonsklassiker från min barndom.
Jag är inne på min andra omgång av Alfonsarbete med elever.

Det är en tacksam bokfigur eftersom han är med om situationer som eleverna kan relatera till. Dessutom finns det mycket för eleverna att spekulera kring – var är Alfons mamma? Finns osynliga kompisar?

I min årskurs ett har vi tillsammans med förskoleklass gemensamt arbetat med Alfons. Vi startade med att Alfons och Milla (handdockor) besökte eleverna och gav dem biobiljetter för att delta i skolbion. Där såg vi en Alfonsfilm och efteråt kunde eleverna ställa frågor till handdockorna. Eleverna fick måla fantastiska Alfonsporträtt med oljepastell och sedan en blå bakgrund av vattenfärg.

 

Vi läser olika Alfonsböcker och arbetar med dess innehåll. I detta inlägg kommer jag att beskriva vårt arbete utifrån boken ”Är du feg, Alfons Åberg?” men lite längre ner kan ni hitta tips på hur vi arbetat även med andra böcker.

Är du feg, Alfons Åberg?
Det är en spännande bok som vi haft många samtal kring. Alfons tycker inte om att slåss, han slåss helst inte alls. Om någon försöker slå Alfons så lägger han sig direkt så att slagsmålet ska ta slut. Det blev många frågor i klassen.
Hur gör vi om någon slåss?
Vad är det som gör att några barn slåss?
Hur känns det att slåss eller att bli slagen?

 

Eleverna kom in på samtalsämnet hur vida pojkar slåss oftare än flickor. Varför tror ni det? Någon svarade att pojkar är starkare än flickor. Utifrån det hade vi ett långt spännande samtal där eleverna sökte svar och förklaringar tillsammans. I årskurs två ritade och skrev eleverna varför de tror att vissa slåss. Det blev ett spännande kollage som vi satte upp i skolans korridor.

Tillsammans i årskurs ett gjorde vi en storbok.Eftersom vi arbetar med
ASL (att skriva sig till läsning) är storbok ett fantastiskt redskap. Utifrån datorskrivna meningar skapar eleverna en gemensam storbok. Det krävs träning för att sammanfatta en bok tillsammans, vi bekantar oss med läsfixaren cowboy Jim. Vi sammanfattade boken på tio meningar som vi klistrade upp på stora papper. Sedan tilldelades eleverna ett större vitt papper där de två och två fick rita till meningarna. Det blev en bra samarbetsövning där eleverna först fick diskutera meningens innehåll och planera hur, vad och vem som skulle rita.  Tillsammans läste vi sedan storboken och eleverna är stolta över sitt gemensamma resultat. De sitter gärna och ljudar i boken när de har en stund över.

Mer om vårt arbete med ”Är du feg, Alfons Åberg” finns på minibladet

Raska på Alfons
I denna bok får vi följa Alfons morgon. Han ”ska bara..” och pappa tjatar. I boken finns en klocka på varje uppslag där vi kan följa tiden på morgonen.I årskurs två utgick vi från boken när vi arbetade med klockan.

”Klockan sex klär Alfons på sig, 45 minuter senare trasslar Alfons in sig i tejpen. Vad var klockan när Alfons trasslade in sig i tejpen?”

Jag ritade likadana klockor som finns i boken och eleverna fick olika uppgifter. En uppgift var att jag ritat klockor som visade morgonen med 30 minuters mellanrum. Eleverna fick sedan rita och skriva vad de själv gör just den tiden på morgonen.

Jag lägger gärna upp detta material när jag är tillbaks på min arbetsplats efter höstlovet.

 

Bara knyt, Alfons!
Barnens favorit! Här passar vi på att träna på att knyta! Barnen får göra skor i kartong och sedan trär vi snören så de kan träna på att göra rosetter. Med mina årskurs 1 i samverkan med förskoleklass var det roligare att träna på att knyta fröken. Vilken entusiasm! Några elever fick vars ett figursuddi som de hade i uppgift att packa in med presentpapper och sätta snöre runt – en klockren finmotorisk övning. Att avsluta med ett knytkalas känns extra kul. Då använder vi ordet knytkalas ur två betydelser. Det ena är att vi knyter trådar i hela klassrummet, huller om buller – hela dagen får man huka, krypa och klättra för att ta sig fram. Ur den andra bemärkelsen har vi ett knytkalas där alla tar med sig någon liten fika så vi kan ha ett ”knyte” (knytkalas).

Där går tjuv-Alfons!
Alfons anklagas för att ha tjuvat nyckeln från deras koja. Milla tycker att Alfons är O-KAM-RAT-LIG.
Här brukar vi samtala om vad kamratskap är – vad behöver kamratskap innehålla? Vi gör ett kollage och sätter upp. Eleverna skriver ord om kamratskap på datorerna när vi har ASL. Vidare samtalar vi om hur det känns att bli anklagad. Hur kan vi bemöta varandra – det är ofta vi tror att någon gjort något men hur ska vi göra om vi inte vet? Kanske känner ni igen situationer där en och samma elev blir beskylld för de negativa händelser som sker och kanske till och med en dag då eleven inte ens är närvarande? Det är ett viktigt ämne att lyfta. Här har jag gjort dramaövningar där eleverna får spela upp situationen mellan Alfons och Milla där hon anklagar honom. Eleverna får sedan berätta hur de kände.

 

Kalas, Alfons Åberg!

Jag brukar avsluta Alfonsarbetet med ett riktigt Alfonskalas. Eleverna kommer till klassrummet och inser att de fått post! Alla elever har fått inbjudningskort av Alfons. Precis som i boken ska barnen ha kalashattar. Vi skapar tillsammans och eleverna är förväntansfulla. Faster Fiffi gör listor på allt som ska fixas – eleverna gör listor på ASL-passen. Faster Fiffi bakar flera tårtor – så även eleverna. De får färdiga bottnar som de i grupp dekorerar efter att de gemensamt gjort en skiss på hur de ska se ut. Vi dukar långbord, blåser ballonger och dekorerar. Det blir lekar – precis som i boken. Sätta knorr på grisen och bäst av allt – fiskedamm!! Några fiskar upp en stövel eller toalettpapper men tillslut får alla en liten påse med frukt.

 

 

Årskurs 1 skrev fantastiska texter på datorer, deras ASL-arbete blir så mycket mer inspirerat när de får skriva om något som de förarbetat tillsammans.

 

 

Hoppas att detta inlägg gett inspiration till Alfons fantastiska värld!