Mållektioner

På vår skola har vi kommit överens om att ha mållektioner. Eleverna har en målbok där eleven tillsammans med pedagogen sätter upp mål som de vill nå. I min föregående klass, årskurs 3 tog vi direkt från kunskapskraven och diskuterade innebörden. Vi bröt sedan ner dem i delmål. Eleverna fick komma med förslag på hur de skulle nå målen och jag stöttade med material. Under mållektionen arbetar eleverna med sina personliga mål och det är fascinerande att se vilket fokus de hittar.

Nu har jag en årskurs ett och det tog några veckor innan jag hittat den form som skulle kunna passa dem. Vi anpassar målen till mindre delar än årskurs tre och eleverna utvärderar med hjälp av färgschema som vi arbetar med i många andra moment under skoldagen. De tre färgerna finns på tavlan och används i olika sammanhang för att bli igenkännande. Innan jag introducerade färgerna i målboken använde vi dem i just mer elevnära situationer som hur har du sovit, hur kändes rasten, gillar du glass?
Röd – stämmer inte alls
Gul – stämmer ganska bra
Grön – stämmer bra

De tomma rutorna visar hur många arbetspass eleverna ska göra inom varje mål innan de utvärderar. Det är populärt hos de yngre barnen att få välja en stämpel i rutan.Mållektionerna blev snabbt ett av de mest populära arbetspassen.

För att undvika ren färdighetsträning kan eleverna arbeta tillsammans om de har liknande mål men de har även hittat ett klimat där de går runt och förklarar för varandra. ”Hur gjorde du när du skulle lära dig skriva en faktatext?”.

Utvärdering
När eleverna har fyllt i sitt arbetsschema får de berätta för en kamrat vad de arbetat med, hur och vad de själv tyckt. Därefter får de fundera på hur de ska visa vad de lärt sig. Några tar med en text, andra förbereder sig muntligt eller ber om ett litet test som en kamrat kan hjälpa dem att rätta.

Sista stoppet är hos mig som pedagog, då sitter vi ner och eleverna får redovisa hur det gått och på sitt eget utvalda sätt visa eller berätta vad de lärt sig. Därefter samtalar vi om vad nästa mål ska bli. Eleverna har många egna förslag och de utgår oftast från föregående mål. ”Jag känner mig inte riktigt säker än så vi kan väl ta målet en gång till”. Jag brukar ställa frågan hur vill du träna på målen, har du egna förslag? Eleverna blir mer och mer trygga och säkra i att välja sina mål men också att redovisa hur de vill träna på sina mål.

Mallen för målbok: Målbok innehåll
Farmsida till målbok: Målbok framsida