Vad var det nu jag skulle komma ihåg?

Var det nu jag fick räcka upp handen? Får jag sitta vart jag vill? Skulle jag arbeta enskilt eller med min studiekamrat?
Är det nu jag får fråga min kamrat?

 

När jag väljer att bryta ner klassrummet i ett mikroperspektiv, så inser jag att det är enormt många spelregler som mina (och kanske dina) elever förväntas förhålla sig till dagligen. Många elever förstår och hanterar skolans normer, oskrivna och skrivna spelregler på ett utmärkt sätt, men det finns också elever som inte kan hålla reda på när vilka spelregler gäller och därför inte kan hantera dessa.

Traditionella spelregler möter nya spelregler 
Jag arbetar i en årskurs ett, det var ett gäng förväntansfulla sjuåringar som intog klassrummet en solig men något blåsig augustidag.
Vad hade de för förväntningar och bild av att börja skolan? När jag frågade dem så handlade deras bild i stora drag om att de skulle få mattebok, läxor, vara tysta och räcka upp handen, att de skulle få en egen bestämd plats på en stol, vid ett bord i klassrummet. Sammanfattningsvis – en traditionell bild av skolan.

• De fick ingen mattebok, jag har valt att arbeta laborativt, plockat ihop från kopieringsunderlag och eleverna använder digitala verktyg.
• De har inga omfattande läxor mer än uppmaning att läsa hemma. De ska inte vara tysta större delen av skoldagen, de ska samtala, samarbeta och lära av varandra.
• De har en bestämd plats på morgonen, men beroende på lektion och innehåll så får de förflytta sig i klassrummet.

Det vill säga, deras bild av skolan matchade inte verkligheten.

Konsekvensen har blivit att en del elever haft svårt att förstå och anpassa sig till de spelregler som gäller i dagens skola. För att kunna samarbeta och förflytta sig i klassrummet krävs andra spelregler än de där eleven sitter tyst på en bestämd plats och lyssnar på läraren eller arbetar med sina uppgifter. Jag kan inte förutsätta att eleverna förstår de nya spelreglerna utan att jag tillsammans med dem lyfter vad som förväntas och krävs för att vi tillsammans ska skapa ett klassrumsklimat med de nya spelreglerna som grund. I mitt föregående inlägg har jag skrivit om synen på arbetsro och i detta inlägg väljer jag att fokusera mer på de yttre ramarna för lärarledd undervisning och det egna arbetet.

I vårt klassrum finns denna skylt. I början av årskurs ett var det ofta som eleverna ropade mitt namn direkt efter en genomgång, det var som om de inte började med att fundera själv utan det var lättast ropa på mig. Efter att skylten sattes upp och vi pratat om den så blev det smidigare. Det finns dock stunder då den skylten behöver kompletteras eller bytas ut mot annan spelregel. Nedan ska jag  förklara närmre hur vi gör.

Vilken spelregel gäller när läraren har genomgång?
Min elevgrupp är skicklig på att diskutera, delta och bryta in när de undrar något eller vill delge en åsikt. Jag njuter av att höra hur de resonerar eller har synpunkter på det jag delger i min lärarledda undervisning. Det blir så uppenbart att vi lär av varandra. Dock finns det lärarledd undervisning där jag känner att kunskapen jag behöver delge dem blir något osammanhängande. Detta eftersom eleverna bryter in och ibland hamnar vi ifrån ämnet. Vem känner inte igen hur man står i en årskurs ett och samtalar om ett ämne som på något sätt lyckas sluta i ”jag har en moster som har en granne som har en katt som blev inlåst i ett förråd…”. Ibland behöver jag som lärare få använda den lärarledda undervisningen med fullt fokus på ämnet.

Jag brukade informera eleverna innan genomgång att frågor eller tankar får vänta tills jag har gått igenom det som är planerat.
Det brukade fungera en stund, sedan var min information glömd. Då hörde jag små ivriga pip, elever som hoppade glatt på stolen för att synas – alldeles fokuserade på att få delge en tanke. Då blev genomgången avbruten och några tappade fokus. Hur skulle jag göra för att stötta dem att komma ihåg?

Efter en del tankar så testade jag en struktur som består av bilder på tavlan för att förtydliga för eleverna vad som gäller vid just den genomgången. Detta har fungerat bra eftersom de elever som har svårt att komma ihåg stundens spelregel kan få stöd på tavlan.

Vilken spelregel gäller när det är dags för arbetsuppgift?
Det är ett kritiskt moment när lärarledd undervisning med instruktion övergår till att eleverna ska börja med arbetsuppgiften. Har alla förstått instruktionen? Vad ska de ta fram för material? Vart ska de sitta? Med vem?

Dagens metoder innebär inte längre att eleverna största delen av skoldagen har självständigt arbete, tyst på sin bestämda plats. Idag arbetar vi formativt med studiekamrater, grupparbeten och att eleverna ska ta hjälp av varandra – det ställer helt andra krav på spelreglerna i klassrummet. Jag insåg ganska snabbt att några elever har svårt att veta vilken spelregel som gäller även vid arbetsuppgifter. Ska de arbeta självständigt? Kan de fråga en kamrat? Får de sitta hos någon som de kan samarbeta med?
Därför använder vi skyltar även här.

Detta har framförallt stöttat de elever som har svårt att förhålla sig till även de skrivna spelreglerna. Nu får de ett bildligt stöd och behöver inte utpekas för att de inte kan hålla reda på vad som gäller när. De blir dessutom mer självständiga och jag som pedagog behöver inte förtydliga flera gånger vad som gäller.

 

Här kan du ladda ner Skyltar

 

Det är vi pedagoger som måste skapa förutsättningar för att eleverna ska kunna förstå och följa de olika spelregler som existerar i dagens klassrum. Genom att ibland ta oss tiden att reflektera kring mikrosituationer så tror jag att vi kan hitta enkla lösningar som ökar förutsättning även för de elever som har svårt att följa.