Den blomstertid – en tid för alla?

Den blomstertid nu kommer, längtan om en sommar med sol, bad, resor och tid med nära och kära.. eller?

Varje terminsslut upplever jag samma sak – den överlevnadstid nu kommer… Stressade lärare som försöker hitta knepet att klona sig själv för att hinna med allt. Ja, jag är också en av dem. Jag tror inte att det handlar om någon planering som inte höll eller att man egentligen har fler ordinarie uppgifter att hantera. Det handlar snarare om vad som sker runt omkring. Lärarkollegor runt om i landet vittnar om samma sak, det är något som händer i elevgruppen innan sommarlovet. Fler konflikter, rutinbrytande aktiviteter som idrottsdagar, utflykter, studiedagar, ordningsregler som inte efterföljs, vårdnadshavare som hör av sig och elever som tappar fokus. Skolledningar som upplever att det rör sig på alla håll, mer press och fler som mår dåligt. För lärarna och skolledningen ska dessutom höstens verksamhet börja planeras innan vårterminen nått sitt slut. Schema, tjänstefördelning, rekrytering, lokalbyten, klassammansättningar, organisation…

Själv bestämde jag mig tidigt för att köra samma lektionsstruktur och rutiner fram tills slutet. Allt för att ge eleverna igenkänning och den vanliga skolvardagen. Jag skulle inte tänka höst ännu utan stanna i nuet med eleverna och fortsätta i vår fungerande vardag.

Dock sprack min plan – eleverna är inte närvarande på samma sätt som tidigare. Hur jag än vände och vred på lektionerna och mig själv så tappade de fokus. Moment som tidigare fungerat, fungerar inte längre. Det är alltså något annat som händer – men vad?

Är eleverna trötta? Är det jag som är trött? Är det värmen? Är föräldrarna bekymrade? Jag letar febrilt efter förklaringar. Jag har inget svar ännu men jag fortsätter att bekymra mig över fenomenet. Konfliktlösning flera gånger om dagen, incidenter, ledsna elever, föräldrar som hör av sig med oro eller synpunkter, höstens organisation, läromedelsbeställningar, analyser, enkäter, måluppfyllelse… Hur ska jag hantera det? Hur ska jag ge eleverna ett underbart terminsslut som ger goda minnen som de kan ta avstamp från i höst? De måste känna att fröke fotfarande bryr sig – av hela hjärtat. Hur ska jag få vårdnadshavare att ha förståelse för att terminsslutet är krävande för oss alla – för elever men även läraren?
Nu krävs det att mitt ledarskap och min undervisning anpassas.. men också att vi, alla (personal, elever, föräldrar) visar förståelse, samarbetar och visar extra omtanke. Det är inte som tidigare – nej, men vi löser det tillsammans. 

Något som blivit tydligt, trots att jag inte velat inse.. är att det finns elever som inte ser fram emot den blomster tid som kommer. Ett långt lov långt bort från kamrater, sammanhang, gemenskap och uppmärksamhet. Jag har varit med om elever som uttryckt att de är ledsna, att de inte vill vara lediga pga livet utanför skolan. Precis som föräldrar kan känna att nu kommer en lång sommar, man kanske har dåligt samvete för att lämna på fritids eller så känner man pressen att aktivera sina barn när de är hemma, ekonomisk aspekter eller att man är separerad och ska ha ledig tid utan barnet man älskar. 

Ska vi sänka ambitionsnivån på slutet? Ska vi fylla tiden med lekar, utflykter och film? Jag vet inte, för mig känns undervisningstiden viktig även på slutet – så hur kan jag ändra undervisningen så den fungerar även på slutet? I skrivande stund antecknar jag förslag på annorlunda arbetsuppgifter, kanske ett nytt sätt att lära – jag återkommer inom kort med förslag på ”undervisning i slutet av terminen”.

Det kan vara så mycket som spelar roll i våra elevers liv såhär i terminsslutet. Så att tro, att alla elever går mot ett efterlängtat sommarlov kan vara värt att omvärdera…

”When you´re tired it´s a sign that you´re almost at the end of your fight”

Delge gärna dina tips och erfarenheter av terminsslut på vår facebooksida oppetklassrum.se