Begreppskartor

Begreppskartor

Våra elever möter bekanta och obekanta begrepp dagligen. Hur mycket tid använder vi åt att stanna upp och verkligen reflektera över deras betydelse och relation till varandra? Ger vi alla förutsättning att verkligen förstå och använda begreppen?

Begreppskartan


Begreppskartan

Begreppskartan är en metod som syftar till att eleverna ska förstå relationen mellan olika begrepp inom ett område. Det är också ett tillfälle att ge eleverna möjlighet att se begreppen i nya situationer.
Det ger eleverna möjlighet att använda begrepp ytterligare, istället för att vi skriver dem på tavlan – förklarar och lämnar dem. För att skapa förutsättning för fler elever att befästa begrepp och göra dem användbara så behöver de upprepas och hanteras i flera situationer.
Alltså, det handlar mer än om att enbart förstå begrepp – det handlar också om att kunna se relationen mellan olika begrepp.

Jag älskar att lära mig nya sätt att se på min undervisning. Det är en tillfredsställande känsla att få utmaningar som ger utveckling.
Efter en givande konferens av pedagogisk inspiration i Malmö så kom jag i kontakt med metoden begreppskartor. Jag läste instruktionerna många gånger, jag var inte helt klar över hur jag skulle lyckas förmedla detta till mina ivriga sjuåringar i klassrummet. Vid en första anblick kändes det komplext för en sjuåring. Är de för små för begreppskartor? Vilka begrepp ska jag använda, vilken svårighetsgrad och hur ska jag förklara? Perspektivet svenska som andraspråk måste också genomsyra övningen. Hur?

begrepp1
Bekanta begrepp från början 

Hur kan du göra?
1. Jag placerade några begrepp på tavlan. Jag valde begrepp som jag visste eleverna var väl bekanta med.
Vad betyder begreppen? Kan ni sätta begreppen i en mening?
Eleverna fick muntligt säga en mening som innehöll begreppet.

2. Finns det något begrepp som vi inte tror passar ihop med övriga? (lägg åt sidan, dock fortfarande synligt)
Motivera!

3. Vilka begrepp hör ihop? Kan vi sortera i grupper?
Eleverna hade svårt att sortera, de samlade gärna alla begrepp på en rad under varandra.
Då kom jag att tänka på VENN-diagrammet som de är bekanta med.
De fick då uppgiften att sortera de ord som är gemensamt för området i mitten och sedan de andra på sidorna.
Detta var mest för att få dem att bryta tänket om att allt ska byggas på en rad.

4. Därefter ritade vi linjer mellan begreppen.
Katten är ett däggdjur – alltså drar vi ett streck mellan dessa begrepp.
Katten är också ett husdjur – då drar vi ett streck mellan dessa.
Mina elever ritade inga pilar åt vilket riktning i början men detta kan med fördel göras.

5. Förbindelseord
Eleverna fick skriva ord på strecken, exempelvis katten är ett däggdjur
6. Gå tillbaks och titta – sorterade vi bort något eller några begrepp? Kan vi få in dem ni?

Om övningen ska göras med yngre elever så tror jag att den måste få ta tid. Att börja med välbekanta begrepp för att fokusera på själva strukturen. Därefter kan man med fördel lägga till begrepp som de inte är lika säkra på, men inte byta ut för många osäkra begrepp samtidigt.

Vi gjorde övningen två gånger på tavlan men med olika begrepp. Jag ställde frågor som;
Hur tänkte du?
Kan man tänka på något annat sätt?
Varför passar det ordet just där?”

begreppskartor
Andra begreppskartan som vi gjorde gemensamt,
vi tänkte utifrån ett VENN-diagram 

Nästa lektionstillfälle fick eleverna sitta i grupper. De fick ett stort papper att placera sina begrepp på. De följde samma gång som jag nämner ovan. De samtalade om begreppens betydelse innan de började sortera. Vilket område kan sammanfatta just dessa begrepp?

begrepp4
Samtalet

Jag fascinerades av elevernas samtal. Ibland är det svårt som pedagog att kliva utanför gruppen och låta dem testa sig fram.
Eleverna hade en gruppuppgift att sortera begrepp utifrån arbetsområdet nyckelpigan. Följande samtal utspelar sig när eleverna ska diskutera begreppen.

1: Det står mars! Den ska bort.
2: Varför?
1: Det är en choklad, nyckelpigor äter inte choklad.
3: Vad har choklad med detta att göra?
4: Nyckelpigan flyger till mars?
1: Är det en planet?
2. Nyckelpigan vaknar i mars väl?
1: Ah självaste månaden mars!! Nu fattar jag!!

Det är spännande att ta en lyssnande roll, låta eleverna diskutera begreppens betydelse.

Samarbete i verklig situationer 
Det var underbart att sitta med och höra hur de diskuterade, argumenterade och lyssnade på varandra. Vi hade stort fokus på samarbete. Samarbetsövningar behöver inte vara något som har en egen rubrik på schemat eller övningar som är exkluderade från ordinarie undervisning. Detta var ett gyllene tillfälle att prata samarbete i en riktig situation!

Hur ska vi se till så alla får komma till tals?
Vi kom överens om att innan vi flyttar något begrepp, skriver ett streck eller ett förbindelseord – så måste vi fråga om alla är överens?
Finns det någon som har ett annat förslag?
Vi motiverar och argumenterar för våra beslut.

begrepp6

Läs mer om begreppskartor här: instruktion

Här kan du ladda ner färdiga begrepp att använda: karta3 karta2 karta1

 

Följ oss gärna på facebook; oppetklassrum.se facebook

 

Author

Kim Sjöberg

3 Comments

  1. Nor again is there anyone who loves or pursues or desires to obtain pain of itself, because it is pain, but because occasionally circumstances occur in which toil and pain can procure.

    1. No one rejects, dislikes, or avoids pleasure itself, because it is pleasure, but because those who do not know how to pursue pleasure rationally encounter consequences that are extremely painful. Nor again is there anyone who loves.

  2. But I must explain to you how all this mistaken idea of denouncing pleasure and praising pain was born and I will give you a complete account of the system, and expound the actual teachings of the great explorer of the truth, the master-builder of human happiness.

Leave a Reply