Klassens trivselregler
Terminsstarten står för dörren och jag känner mig full av förväntan. Dock vet jag, att som pedagog vilar ett stort ansvar på mig att ge eleverna bästa möjliga förutsättning att lyckas och få en positiv start – men hur?
Som ni kan läsa i ett tidigare inlägg om klassrumsregler så finns det en del att tänka på vad gäller ordning och regler. Hur hårt ordet ordning och regler än låter – så är det ett måste och en förutsättning för att skapa en god lärmiljö. Ibland blir det nästan känsligt att prata om regler i skolsammanhang – varför? Det handlar ju om att skapa ramar – tillsammans med eleverna – så vi alla vet vad vi har för förväntningar. Sedan krävs det naturligtvis individuella lösningar för de elever som behöver. Allt måste bli levande, begripligt – utanför ett dokument. Vi behöver hitta strategier och verktyg för att stötta elever som har svårt att förhålla sig till skolans ramar. Några grupper kräver inte lika medvetet fokus på trivsel medan andra kräver mer arbete.
Såhär skriver skolveket i sin juridiska vägleding ”mer om trygghet och studiero” 2014
Utbildningen ska utformas på ett sådant sätt att alla elever tillförsäkras en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero. En förutsättning för detta är att elever, lärare och annan personal känner ett gemensamt ansvar för arbetsmiljön på skolan och har respekt för varandra. Eleverna ska beredas möjlighet att delta i utformningen av lärandemiljön, bland annat genom att medverka i utarbetandet av ordningsregler1 . Det är även viktigt att skolan samarbetar med elevernas vårdnadshavare för att skapa gemensamma förutsättningar för en trygg skolmiljö.
Vi startar upp terminen med att tillsammans diskutera hur vi vill ha det i klassen. Vad ska vi tänka på? Vilka regler behöver vi förhålla oss till och varför? Detta samtal kan ta några dagar, vi ger det tid, reflekterar och bearbetar – tillsammans. Om eleverna är delaktiga i utformningen av trivselregler så har de också lättare att följa och förstå dem.
Vi väljer ut några regler och därefter försöker vi plocka ner dem på en micronivå, detaljerat och tydligt – elevernas språk styr. Oftast när man frågar eleverna om vad vi ska ha för regler så svarar de ”vi ska visa respekt och vara snälla”. Perfekt! Men vad innebär det? För många är det inte lätt att beskriva dessa begrepp och då blir de inte heller lätta att följa. Därav vikten att bryta ner reglerna till elevnära och begripliga.
Har ni mött fenomenet? Läraren gör reglerna, sätter på en vägg och förväntas att de följs?
Detta ökar risken för att eleverna inte känner delaktighet eller förståelse. Här kommer ett tips på hur vi kan göra dem levande.
Förra läsåret hade vi 4 regler som vi arbetade aktivt med. Välj färre regler om klassen har behovet, var lyhörd inför gruppen – de måste känna att reglerna är hanterbara och att det har förtroendet och förutsättningen att lyckas. I höst ökar vi med några regler. Eleverna får en bok med klassens trivselregler. Vi läser reglerna, ger varandra tips hur man kan göra för att lyckas följa dem. Eleverna får rita till varje trivselregel, sedan sitta i grupper och beskriva sina bilder. På så sätt skapas samtal om innehållet.
För att boken ska bli levande under året så finns det en ruta för utvärdering längst ned. Mina elever är vana att utvärdera enligt färgerna grön-säker, gul-ganska säker, röd-osäker. Jag skriver datum i vita rutan och eleven utvärderar hur de förhåller sig till reglerna. Vi gör en check i början av terminen, en vid jul och en under våren. På så sätt kan vi använda boken som underlag för samtal på exempelvis utvecklingssamtal eller vid situationer där vi måste titta närmre på en specifik regel.
Här kan du ladda ner vår trivselbok:
Bok med trivselregler
Besök gärna vår facebokgrupp: oppetklassrum.se
Besök gärna vår instagram: oppetklassrum.se