Grupparbete eller gruppkaos?

Ett havererat grupparbete är elevernas fel – eller lärarens? Om det är någon gång som jag så påtagligt känner att mitt ledarskap får svettas så är det när eleverna ska ha grupparbete. Dagens arbetsliv ställer höga krav på arbetsformer i grupp. Vi vet genom forskning att eleverna lär genom att vara aktiva lärresurser för varandra – men hur ska det gå till? Fungerar det i alla grupper? Vad måste jag förbereda? Det finns många goda exempel för att aktivera eleverna i bedömning för lärande men hur gör vi med en grupp som är omogen och inte kan hantera strukturen för att arbeta i par eller grupp?

Jag minns fortfarande mitt första grupparbete som jag utsatte min första klass för. De skulle skriva en saga, de fick instruktionen att skriva en saga utifrån den kunskap de fått om berättelsens struktur med inledning, problem, lösning och avslut. Jag tyckte att jag gått igenom det mycket noggrant.. jag hade bestämt vilka grupper, tagit fram skrivpapper och pennor. Varsågoda! Kaoset som följde fick mitt skinn att vända sig ut och in.. vad hände? Hälften rusade mot soffgruppen och resterande ut i korridoren för att ta platserna i grupprummet.. kaoset var ett faktum. Heta diskussioner om vem som skulle skriva, kanske skulle de skriva vartannat ord? Någon var sur för att de inte kunde se skrivpappret och en annan elev föreslog hetsigt att de skulle skriva om en katt medan en annan gråter för den gillar inte katter. Jag fick bryta..

Gå till dig själv
Vad hade gått snett? Idag inser jag att det gick snett på alldeles för många punkter. Jag fick gå hem, reflektera, söka kunskap, rannsaka min egen roll. För det är just det som kan göra skillnad – när vi går tillbaks till vår egen ledarroll och inte stirrar blint på vad eleverna gjorde för misstag – för i detta fallet var misstagen mina. Jag hade inte lett dem och lärt dem grupparbetets funktion och tillhörande verktyg. Det var inte grupparbetet som metod som var fel utan mitt ledarskap som gjorde att tillämpningen misslyckades. Hur skulle eleverna kunna genomföra ett grupparbete om de inte visste hur? Vad de behöver förhålla sig till? Om de får väldigt många val som de inte är tränade att hantera.

Plats
Jag började med att fundera på miljön, platsen. Minns ni Pippi Långstrump – den sanna sakletaren, så var det förr, när jag var barn. Vi letade efter alla möjliga saker.. Dagens barn är platsletare. Så fort jag sa varsågoda rusade alla för att hitta den bästa platsen! Inte bästa platsen för ett grupparbete utan bästa platsen för dem – soffan eller mysiga grupprummet med kuddar och lego. Så, jag började med att lägga in färdiga platser i min planering. Hur många grupper, vart ska de sitta och därmed tilldelade jag varje grupp en bestämd plats så behövde deras hjärnaktivitet inte fokusera på vart och vem som skulle ta platsen snabbast. Hur kan vi sitta vid ett grupparbete för att alla ska känna att de får plats?

Rollfördelning
Sen funderade jag på rollfördelningen.. klart att det skulle bli konflikt om vem som skulle göra vad. I de yngre åren upplever jag att de tror att det är själva skrivandet det som räknas, som betyder att man är delaktig. Jag la in i planeringen att undervisa eleverna i olika strategier för arbetsfördelning. Det behövs tydliga spelregler, få grupper klarar att fördela roller och ansvar själv. Att skriva vartannat ord eller varannan mening är ur ”dela-lika-tänket” bra men ur arbetsaktivitet kanske det fungerar mindre bra, tiden blir inte lika effektiv och risken är att det blir mer fokus på dela lika än innehållet. Vi hade lektioner där vi tillsammans samtalade och skrev upp verktyg för arbetsfördelning och roller. Vad innebär de olika rollerna? Är alla delaktiga trots att alla inte får göra allt? I början var det jag som fördelade de olika rollerna, skribenter för utkast, skribenter för färdig text, sammanställande av fakta/information, någon som läser, talesman/kvinna, tidtagare, illustratör.. Jag vet, det är svårt, de yngre eleverna vill gärna vara delaktiga i alla moment annars ses det som orättvisa – därför behöver vi lyfta och samtala om den synen. Vad är orättvisa? Vad är delaktighet? Det är en process, en del grupper behöver kanske år för att själv kunna hantera fördelningen av roller och  ansvar – det får ta tid.

Material och samarbete kring idéer
Konflikt om sagans innehåll.. Här bestämde jag mig för att tillsammans med eleverna gå igenom strategier för samarbete. Hur kommer allas idéer till ytan? Samtalsrundor, fördelning av samtalstid, kompromisser, tankekarta, EPA (enskilt, par alla), brainstorming, listor. Vi samtalade om känslan när ens idé inte tas tillvara – hur kan man hantera den? Med de yngre eleverna har det fungerat bra med att de sedan får rita sina idéer i bildserier, innan de skriver. De fick ett stort A3 med fyra olika rutor, start, problem, lösning och avslut. På denna kunde de samlas och skriva stödord innan de började skriva.

Gruppindelning
Ju fler i en grupp – desto fler problem. Kanske ska du börja träna eleverna i par? Det sägs att en grupp på fler än fem hämmar kreativiteten och gör det svårare för alla att känna sig delaktiga genom hela processen. En studie från maj 2008 (Hammar Chiriac, E & Granström, K) berättar elever i åldern sju till nio att organisationen, uppgiftens innehåll och sättet att arbeta är betydelsefullt för dem. De anser också att gruppstorleken 3-5 personer fungerar bäst. Ska du ha elever med olika eller lika kunskapsnivåer? En grupp som kommer kräva mer stöd av dig och de andra mer självgående? Tänk många tankar innan beslut…

Avstämning och avslut
Inte sällan har vi sett lärare som ser en möjlighet till eget arbete medan eleverna har grupparbete, jag tror det är tvärt om. Våra elever behöver oss som mest i grupparbete, för att de ska känna trygghet att grupparbetet flyter på utan konflikter som innebär obehag behövs vår närvaro. Ibland kanske vi inte behöver säga så mycket men visa att vi finns. Genom att observera lär vi dessutom känna våra elever ytterligare. Ställ frågor, ställ frågor om samarbetet – vet de vad som förväntas? Vet de tidsramar? Hur tycker de att samarbetet flyter på? Har alla varit delaktiga?

Jag brukar använda mig av en liten logg vid grupparbete. Där skriver eleverna in vad de gjort på lektionen och vad de ska fortsätta med när de ses igen nästa tillfälle. På så sätt synliggörs processen men eleverna får också hjälp att minnas vart de ska starta nästa gång de ses – på så sätt förhindrar vi förvirrade uppstarter där de riskerar att börja om med att diskutera vem som ska göra vad eller vart de ska gå. På loggen kan du som lärare sätta upp tidsramarna, vad ska de hinna med varje tillfälle? Vilka är med i gruppen och vart ska de befinna sig?

Mina avslutande reflektioner
Det finns mycket att delge om grupparbete, jag återkommer till ämnet men sammanfattar ovan i att det är läraren som ledare att ansvara för att utforma grupparbetets uppgift men framförallt undervisa i hur grupparbetet ska gå tillväga. Det är läraren som har mandatet att organisera. Ledarskapet för grupparbete är otroligt viktigt. Grupparbete kräver träning, inte sällan ser vi några i gruppen som tar fullt ansvar medan några dagdrömmer eller rusar runt. Ingen kastar en icke simkunnig i vattnet och förväntar att denna simmar – inte heller kan vi kasta in elever i ett grupparbete utan att skapa förutsättningar och kunskaper för kunnande.

Ett grupparbete gör inte livet enklare – men mer lärorikt!

Ladda ner checklistan här: grupparbete

Tips på litteratur:
Steinberg, John (2015) Lärarskicklighet
Steinberg, John (2004) Världens bästa fröken
Stensmo, Christer (2008) Ledarskap i klassrummet 

 

Följ oss på
oppetklassrum.se

 oppetklassrum.se