Läsaktiviteter

Jag har läst en bok… men nu då?
Tyckte du om boken? Vad handlade den om? Vem är huvudpersonerna? Skulle du rekommendera den till en kompis?
Svara på frågor om texten – men för vem? Vad händer med mina tankar och ord sen?

 

Syfte
Det tar emot att erkänna men jag var inget stort fan av att skriva bokrecensioner som barn.. jag förstod aldrig syftet. Vem var mottagaren? Min lärare – men vad skulle hon ha för nytta av min torftiga recension? Recensionen skrevs och hamnade i min samlingspärm under ämnet svenska.. där låg den sen och ligger än idag.. på vinden…

Efter att jag gått läslyftet började tankarna på hur jag som pedagog skulle kunna utforma ett efterarbete av de texter som eleverna läser. Vad är det jag vill eleverna ska träna, uppmärksamma och lära? Vad ger det eleverna att på ett snyggt designat papper fylla i svar på frågor, frågor som egentligen är utformade för svaren ja eller nej? Dessutom oftast färdiga dokument med små utrymmen för att skriva. Mallar i all ära, jag använder dem också, men kanske kan vi bli bättre på att fundera ut syftet?

När jag tänker tillbaks på hur jag arbetat med elevernas lästa böcker så kan jag komma på mig själv missat en bit. Hur ofta undervisade jag mina elever i hur man skriver en bokrecension utifrån ett tydligt syfte? Varför fick jag tillbaks korta, intetsägande recensioner av mina elever? Inte var det eleverna som missat något.. det var jag… Jag borde ha utformat dem annorlunda, jag borde ha undervisat mina elever hur man kan förklara vad man tyckte om en bok mer än ”den var bra” eller ”den var inte bra”. Jag borde dessutom ha aktiverat mina elever som lärresurser för varanra ännu oftare.

Jag tröstar mig med John Steinbergs goda ord om att en god pedagog går inåt, funderar över sina val, analyserar dem, strävar efter att göra medvetna val som gör skillnad. Alltså, vi kommer fortsätta göra val som vi behöver analysera och utveckla – det är det som gör skillnaden.

Hur?
Så tillbaks till hur. Ett arbete efter en läst text eller bok kan yttra sig på så många olika sätt. Det viktigaste är att ha ett klart syfte. Kanske ska vi ta en del i taget så vi låter eleverna bli duktiga och fördjupa sig. Är det en recension eller en argumenterande text om vad jag tyckte? Ska jag göra en återgivande text om boken eller en kort sammanfattning?

I en recension finns flera olika delar. Innehållet beskrivs och det görs en bedömning om vad man tyckte. I en recension finns både åsikter men också fakta, eftersom den innehåller åsikter är det viktigt att få med vem som skrivit recensionen.

Här är ett förslag på punkter som kan ingå i en recension eller testsamtal. Naturligtvis kräver varje del att man undervisar i hur man kan tänka och hur man kan skriva. Därav att man kanske inte ska använda alla utan välja ut någon som man fördjupar sig i. Observera att frågorna som är samlade nedan är för dig som pedagog, som en frågebank där du kan plocka och ge eleverna.

Ladda ner: textsamtal

Mottagare och elevaktivitet
Vad ska vi göra med recensionen när den är klar? För vem är den skriven och varför?

Jag återkommer ofta till vikten av att det vi gör har ett tydligt syfte och en mottagare. Varför gör eleverna en recension men också vad gör vi med den? Att alltid göra den ensam och sätta in den i en pärm direkt kanske inte blir det mest motiverande.

Vi vet att vi lär tillsammans med andra, att det sociokulturella perspektivet är viktigt även i läs och skriv. Låt eleverna samtala under arbetets gång, kanske har de läst samma bok och kan göra en gemensam presentation med någon av nedan beskrivna aktiviteter. Att redovisa för varandra och ställa frågor hjälper oss att utvecklas, både den som svarar men även den som ställer frågan. Det går att ha elevaktiviteter där eleverna arbetar i par eller grupper även om de läst olika böcker, se aktiviteterna nedan.

 

 

Här finns några förslag på hur man kan göra

Frågetärning
Ibland kan det vara lite klurigt komma på frågor att ställa kring en läst text. Vi behöver stötta eleverna att kunna ställa fler frågor än ”var boken bra?”. Till hjälp kan de ta två tärningar och förslag på frågor. Eleverna slår tärningarna, adderar och utifrån summan ställer de fråga till kamraten. På så sätt får eleverna en mottagare, de får tänka högt och får värdefull information om böcker som de förhoppningsvis sedan vill läsa själv. 

  
Ladda ner: fragetarning

 

Bokcirkel
I min årskurs 3 som jag hade, startade vi en bokcirkel i lättare format. En gång i månaden satt eleverna i grupper på morgonen med tända ljus. Ibland åt vi en smörgås och frukt. Allt för att göra vår bokcirkel mysig och något att längta efter. Eleverna hade då i uppgift att förbereda sig inför bokcirkeln genom att välja en recension som de gjort, läsa igenom och fundera på vad de ville förmedla. På så sätt blev eleverna också nyfikna på varandra lästa böcker och därmed fick de inspiration när de skulle välja nästa bok. Här fanns också en annan poäng; att träna på att presentera, ställa frågor och samtala.

 

Bokpåsar
För våra yngre elever finns det alltid en god ide att börja i det lilla formatet, sammankoppla gärna med skapande. Rita, skapa och skriva tillsammans. Barbro Westlund berättar om hur man kan göra recensioner på påsar, detta är ett format som uppskattas där skapandet kopplas till samtal och något som får synas – en mottagare.

Vi gjorde små låd/pås-recensioner i hela arbetslaget. Eleverna fick skriva mindre recensioner och klistra på en låda/påse. De fick rita, ge betyg, sammanfatta och skriva titel samt författarens namn. Jag kopplade arbetet till ASL så eleverna skrev även på datorn eftersom all text inte fick plats på lådorna/påsarna. Lådorna/påsarna blev sedan en utställning i biblioteket där eleverna genom lådorna kunde inspirera varandra vidare i sina bokval.

 

Jag brukar be eleverna stoppa något i påsen som har med bokens innehåll att göra. Dessutom stoppar eleverna ner tre ord som de antingen tycker är kluriga att stava eller ord som är nya för dem. När eleverna sedan redovisar sina påsar får de även visa varför de valt innehållet och beskriva varför de valt just dessa tre ord. En annan övning är att samla alla ord som eleverna stoppat i påsarna, arbeta med orden genom att låta eleverna två och två skriva meningar som innehåller varandras ord.

Mall: pase_mall

 

Läskul 
Skapa en skrivbok där eleverna kan välja en eller flera uppgifter kopplade till boken som de läst. På så sätt får eleverna träna på de olika delarna innan de har förmågan att skriva en hel och mer omfattande recension. Eleverna kan sedan sitta i par eller mindre grupper och redovisa sina mini-recensioner. Vi hade en bok som vi kallade läskul. En skrivbok i A4 med linjer nedtill och plats för illustration upptill. I bokens första sida klistrade vi in dokumentet med olika uppgifter som eleverna kunde välja mellan när de läst. Detta var sammankopplat till läsläxan där eleverna fick med sig en småbok hem utifrån sin egen nivå. När de kom tillbaks till skolan fick de välja en av uppgifterna att arbeta med. Medan eleverna arbetade med val uppgift så hann vi pedagoger lyssna på varje barn när de läste ur sin bok. På slutet fick eleverna i par berätta utifrån uppgiften som de valt. Eleverna kan med fördel skriva på dator eller Ipad och sedan klistra in sin text i boken.
Framsida: framsida
Uppgifterna: uppgifter

 

Titt-ut-recension  
Mottagare och presentation är viktigt. Låt eleverna göra häftiga titt-ut-recensioner där de skapar, skriver och samtalar. Dessa kan med fördel sättas upp på skolan för att inspirera andra att vilja läsa just den bok som presenteras i titt-ut-boken. Textsamtal på en djupare nivå är att rekommendera före själva skapandet av titt-ut-boken. Kanske ska eleverna svara på några av frågorna som du hittar under rubriken ”hur” här ovan.
Mall: tittutbok

  

 

Textsamtal
Hur kan vi få eleverna att samtala om vad de läst? Här hittar du aktivitetsblad som uppmuntrar eleverna att enskilt eller i par fundera på vad de läst. Det finns även ett aktivitetsblad med uppgifter som eleverna kan genomföra efter läsning. Eleverna kan muntligt eller skriftligt redovisa sina reflektioner för varandra. 

Boksamtal: samtal
Parläsning: parlasning
Aktivitetsblad: lasaktivitet

 

Vi jämför böcker
Ibland behöver eleverna stöd för att komma igång med sina samtal om vad de läst. En stötta kan vara ett VENN-diagram. Ett upplägg där eleverna skriver om specifika saker för de olika böckerna i vars en cirkel och i mitten skriver de böckernas gemensamma nämnare. Detta gör att eleverna behöver sätta in varandra i vad boken de läste har för handling och detaljer kring denna. 

Mall: vennbok

 

 

Jag hoppas att materialet kommer till användning och att vi tillsammans kan fortsätta utvecklas!
Följ oss gärna på facebook eller Instagram